Massor av kartonger och stapling fungerar som oavsiktliga signaler som berättar för kunden att detta inte är en yta man ska gå in i, plocka, testa eller stanna vid.

Designpsykologi kallar det här signifiers: människor agerar utifrån de signaler miljön ger om vad som är "menat" att göras.

När folk rör sig genom en gång är de ofta i goal-directed läge: "jag ska vidare". För att få ett stopp krävs att något fångar uppmärksamheten (stimulus-driven).

Om ytan inte har starka visuella triggers vinner autopiloten.

Visuell uppmärksamhet styrs mycket av kontrast, intensitet och vad som sticker ut. Saliensmodeller beskriver hur hjärnan skapar en "prioritetskarta".

Kartongblock + mörk bakgrund ger ofta svag saliens, vilket gör att ytan inte "drar" blicken nog för att skapa micro-stopp.

Lampor funkar bäst när ljus/kontrast används som "krok". I retailmiljöer är detta superkraften för att styra uppmärksamhet.

När ytan istället domineras av bruna kartonger minskar effekten av "tända produkter" som uppmärksamhetsmotor.

Ytan är byggd som en tydlig produktzon (display/ö), med produkter framme och aktiva. Det fungerar som signifiers.

Praktisk översättning: Zonens form och presentation berättar ”kom närmare”, istället för ”det här är lager”.
Källa: Don Norman's JND.org

När kunder går genom en gång är uppmärksamheten ofta målstyrd (”jag är på väg någonstans”) tills något fångar den stimulus-drivet.

Praktisk översättning: Den här ytan har tillräckligt mycket ”hook” för att vinna mot gång-tempot.
Källa: ResearchGate

Lampor som är tända skapar stark luminans/kontrast, vilket enligt saliensforskning gör att området hamnar högt i hjärnans ”prioritetskarta”.

Praktisk översättning: Ögat dras dit innan kunden ens har bestämt sig.
Källa: hasler.ece.gatech.edu

Studier på displaybelysning visar att kontrast kan påverka hur människor upplever miljön och reagerar på den (approach vs avoidance).

Praktisk översättning: Den här zonen har ”rätt typ av ljus” för att trigga engagemang.
Källa: aodr.org